Kyrkefalla Nya Kyrkogård, Tibro

Kyrkefalla Nya Kyrkogård ~ Skogskyrkogård i Tibro Pastorat


Skogskyrkogården


Kyrkefalla Nya Kyrkogård = Tibro Nya Kyrkogård

Vackert gestaltad ock mycket välskött Skogskyrkogård. Tibro Gravkapell, vilken är Tibro pastorats begravningslokal, finner man på Kyrkefalla Nya Kyrkogård, som därför i vissa sammanhang även kallas Tibro Nya Kyrkogård.

Några Fakta om Kyrkefalla Nya Kyrkogård


1906 invigdes Tibro nya kyrkogård. Begravningsplatsen ligger på ett stort område som utvidgats i etapper. Varje ny del har fått en tidstypisk karaktär vilket gör att de olika områdena skiljer sig betydande från varandra.

Kyrkogårdens äldre delar från det tidiga 1900-talet är ombyggda under 1960-talet till gräsytor, från att tidigare ha varit grusgravar med häckar eller stenramar runt. Ett antal gravar av denna typ finns fortfarande att se. Södra delen av kyrkogården har karaktär av skogskyrkogård med höga tallar. På kyrkogården finns i norra delen en askgravplats och i den centrala delen finns en minneslund.

Kyrkogården vid Kyrkefalla kyrka används i mycket ringa omfattning för nya gravsättningar. Gravsättning beviljas endast i redan befintliga gravar.




Lilla klockan
Vikt 230 kg
Inskription:
Jag ringer till avsked och jag bär bud om nytt liv och vila och glädje hos Gud.
Biskop Erik Aurelius

Stora klockan
Vikt 350 kg
Inskription:
År 2006
då Erik Aurelius var biskop i Skara, Lars Åkesson kontraktsprost i Kåkind och Willy Haag kyrkoherde i Tibro blev denna klocka gjuten i Ystad av Ohlsson klockgjuteri bekostad genom medel ur fonden Sven Hammar Flottebo
Klockstapeln invigd av Biskop Erik Aurelius 2006-11-03

KYRKEFALLA NYA KYRKOGÅRD & TIBRO GRAVKAPELL

Plats Län: Västra Götaland, Kommun: Tibro Upphovsman: Robin Gullbrandsson Upphovsrätt: Västergötlands museum Beskrivning Inventeringsår (1999 & 2004) Kapellet färdigställdes 1930 efter ritningar av kyrkoarkitekt K M Westerberg*) som låg bakom restaureringen av Kyrkefalla kyrka. Dess orientering är åt nordost. Kyrkogårdens äldsta del invigdes 1906 och ligger i den norra delen. Kapellet är beläget i dess nordöstra ände. Mot Hjovägen begränsas denna del av kyrkogården av en stödmur, beväxt med en låg häck. Häcken har en öppning med två grindstolpar av sten krönta av varsin kula. Dessa bär upp en smidd pargrind. Från denna leder en rak gång fram till kapellets portal. Denna korsas vinkelrätt mitt på av en likadan gång och delar detta äldre parti i fyra delar. Gångarna är båda kantade av lövträd. Från gången mot kapellet löper gravstensraderna vinkelrätt. En del av dem kantas av häckar. Den korsande gången fortsätter sin raka axel åt sydost även genom den senare utvidgningen. Det äldre partiet av kyrkogården avgränsas i sydost av två grindstolpar av sten och en häck på var sin sida om nämnda gång. Den nyare delen skiljs här av medelst en fri yta. Mot vägens vändplats avgränsas denna av en mur i halvrundel. Mellan rundeln och gången står ett stort sorgeträd i form av en kastanj. På andra sidan gången är en större och fri rektangulär yta med ett stort stenkors i nordöstra änden. Bakom detta är en minneslund omsluten av oval med taxushäckar samt en kallmur. Den nya delen av kyrkogården tillkom 1946 efter ritningar av stadsarkitekt Bertil Hök och är en typisk skogskyrkogård, dock med räta gravstensrader. Bibehållandet av det befintliga skogsbeståndet har dikterat gravkvarterens utformning. Den raka gången fortsätter in i den glesa talldominerade barrskogen. Till att börja med är gravstenarna lagda i rader parallellt med gången och kantade av häckar. Linjerna är inte helt regelbundna och räta. Längst i sydost går gången in i utvidgningen från 1959, vars Trädgårdsarkitekt var Samuel Kaldén*), FST och som utökades 1978 efter ritningar av UppsalaArkitekterna Lundquist och Jacobsson. Gångar och kvarter ligger här i fyra cirklar som skär varann. I mitten är en liten springbrunn. Mot vägen avgränsas kyrkogården av en liten stödmur. Vid den rektangulära parkeringen i väster är en öppning som har tre grindstolpar av sten inramande en pargrind och en enkel grind, alla av järn. Mot skogen avgränsas kyrkogården av ett trästaket. Vid samma utvidgning tillkom det urngravsområde som upptar en björkbeväxt kulle i norra änden av kyrkogården. Formen på kyrkogården är rektangulär, men avrundad i norr där den följer konturerna av nämnda kulle. Inhägnaden består där av ett smidesjärnsstaket som löper till en enkel pargrind nordost om kapellet. Sydost om kapellet är två åttasidiga grindstolpar i granit som kröns av smidda pinjekottar och bär upp en smidd pargrind.


från Bebyggelseregistret ~ Riksantikvarieämbetet fortsätter:
Tibro kommun, KYRKEFALLA KYRKA KYRKOMILJÖ, Västra Götaland

Kyrkefalla kyrka (Tibro Kyrka - TIBRO PRÄSTBOL 1:4)  är belägen i Kyrkefalla socken, Tibro kommun. Socknen befinner sig i det kuperade slättlandskapet kring Tidans dalgång. I de östra delarna övergår bygden alltmer i bergs- och skogsområden. Kyrkefalla omnämns för första gången 1278 som "Kyrkiofald". Namnet syftade troligen ursprungligen på gården Prästbolet. Kyrkefalla var på 1500-talet moderförsamling i sitt gäll och markägandet dominerades av kyrkan. Gårdarna har legat utspridda med sina ägor sedan storskiftet på 1700-talet. Under senare delen av 1800-talet expanderade snickerinäringen i Kyrkefalla och utvecklades med järnvägens hjälp till en industri kring sekelskiftet. I samband med detta växte Tibro fram som samhälle och nytt centrum i socknen. Det gamla sockencentrat med Kyrkefalla kyrka är beläget strax söder om Tibro samhälle. Kyrkplatsen är belägen på den östra änden av en västerifrån kommande grusås. På nordsidan börjar samhället medan sydsidan upptas av ett kuperat åkerlandskap. Österut tar de stora skogar vid som fortsätter ända till Vätterstranden. Väster om kyrkogården och den där framför belägna parkeringsplatsen finns en gammal fattigstuga. Söder om åsen finns kyrkskolan och i slutet av en allé öster om åsen finns prästgården. Direkt öster om kyrkogården, nedanför åsbranten, går landsvägen till Hjo.

En knapp kilometer söder om Kyrkefalla kyrka ligger Nya Kyrkogården med sitt gravkapell ( TIBRO PRÄSTBOL 1:3 ). Läget är vid randen av ett skogs- och bergsparti. I väster avgränsas anläggningen av Hjovägen. Skogen utgör fond åt öster, västerut så tar åkermarker vid. Den nordöstra delen av kyrkogården inramas av en mindre väg som är breddad till parkeringsplats i höjd med kapellet. På andra sidan vägen finns två drivhus och där vägen kröker av österut in i skogen finns ett lågt hus med vitt fasadtegel. Detta har på baksidan en med höga trästaket inhägnad redskapsdel.


Trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén 


från GamlaVykort.nu: 
Samuel Kaldén är son till Emilia och född 1905. Han är skriven hos föräldrarna till 1935 då han flyttar till Karlstad och tituleras trädgårdsarkitekt. Emilia Kaldén, född Cederström, i Strömstad 1869-11-24, bodde på herrgården Bråte i Segerstads socken mellan 1878 och 1896 då hon flyttade till Risinge och Finspångs bruk när hon gifte sig med Prästen Bernhard Julius Kaldén och senare bosatt i Visnum-Kil.


Arkitekt K M Westerberg

från Wikipedia:
Karl Martin Westerberg, född 13 maj 1892 i Stockholm, död 3 oktober 1963 i Stockholm, var en svensk arkitekt.
Westerberg fick sin arkitektutbildning vid Tekniska skolan i Stockholm 1912 samt vid KTH åren 1913 till 1915. 1919 studerade han vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Från 1919 var han verksam vid Svenska kyrkans diakonistyrelse och tjänstgjorde som arkitekt för Byggnadsstyrelsen från 1920. Bland hans arbeten märks en lång rad byggnader för skolor, kyrkor, prästgårdar samt församlings- och ålderdomshem. Här kan nämnas bland annat Junosuando kyrka (ombyggnad 1927), Mullhyttans kyrka (nybyggnad 1927), Pålsboda kyrka (nybyggnad 1936), Latikbergs kyrka (nybyggnad 1934), Viktoriakyrkan (nybyggnad 1938), Fiskebäcks kapell (nybyggnad 1939), Finnträsk kyrka (renovering 1954), Fällfors kyrka (renovering 1954), Pershagens kapell (nybyggnad 1936) och Överjärna kyrka (renovering 1933). Till hans största uppdrag hör Medborgarhuset, Stockholm, som han fick efter en arkitekttävling 1930. Hans förslag skilde sig från andra arkitekters bidrag genom en klassicistisk arkitektur i en tid då funktionalismen hade gjort sitt intåg i Sverige. Westerbergs medborgarhus blev en monumental byggnad i gult tegel med två stora fritrappor vid Medborgarplatsen, som invigdes 2 december 1939.

Accson.se:
Begravningsplatserna vid Ransbergs kyrka och Kyrkefalla kyrka är de äldsta av Tibro och Ransbergs begravningsplatser. Utöver dessa två finns begravningsplatserna Tibro nya kyrkogård och Ransbergs nya kyrkogård. Under respektive flik kan du läsa mer om dem.

1906 invigdes Tibro nya kyrkogård. Begravningsplatsen ligger på ett stort område som utvidgats i etapper. Varje ny del har fått en tidstypisk karaktär vilket gör att de olika områdena skiljer sig betydande från varandra.
Kyrkogårdens äldre delar från det tidiga 1900-talet är ombyggda under 1960-talet till gräsytor, från att tidigare ha varit grusgravar med häckar eller stenramar runt. Ett antal gravar av denna typ finns fortfarande att se. Södra delen av kyrkogården har karaktär av skogskyrkogård med höga tallar. På kyrkogården finns i norra delen en nyanlagd askgravlund och i den centrala delen finns en minneslund.

Kyrkogården vid Kyrkefalla kyrka används i mycket ringa omfattning för nya gravsättningar. Gravsättning beviljas endast i redan befintliga gravar.

Hos FenixBegravning.se kan man även finna:
Om man ska ordna en vacker kyrklig, borgerlig eller kanske islamisk eller ortodox begravning i Tibro så är Tibro gravkapell en möjlig plats. Tibro gravkapell tillhör Tibro församling, ingår i Tibro pastorat som ligger i Tibro kommun. Byggnaden tar 85 gäster och är ej handikappanpassad¹, det finns teleslinga, det finns toalett och det finns parkering.
¹ När Svenska Skogskyrkogårdar.se besökte Tibro Gravkapell fanns ramp för rullstol på plats



✞ - Kyrkefalla Nya Kyrkogård

photo af Lennarrrt.xyz

~

Skogskyrkogardar


Skogskyrkogardar

created by: MrZ @ Mellyrn.se



  Z

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar