Nässjö Skogskyrkogård
Skogskyrkogård
Skogskyrkogården Nässjö - 1 motsägelsernas plats
En solig vårdag 2016 finner jag min väg till Nässjö Skogskyrkogård med hjälp av Google Maps, då vägskyltar till Skogskyrkogården lyser i sin frånvaro i takt med vårsolen. Det som möter mej är inte den traditionella kartan över kyrkogårdens vägsystem ock kvarter, utan en ‘HUND FÅR EJ RASTAS PÅ KYRKOGÅRDEN’. Tydligare än så går väl inte att förklara att denna Skogskyrkogård är inte ett strövområde, som många av våra andra Svenska Skogskyrkogårdar.Nässjö Skogskyrkogård är en väldigt öppen, luftig kyrkogård där skogskänslan inte alls infinner sig vid huvudingången. Det är först när man når Minneslunden som de stora granarna ger mej skogens trygghet. Kvarteren är inte uppmärkta. Det tar mej en bra stund att inse att markeringarna finns på baksidan av gravstenarna - både kvarter ock gravplats. I de flesta fall…
På dörrarna till de offentliga toaletterna som finns i anslutning till Skogskapellet finner jag anslag om att de är avstängda p g a skadegörelse, men dörrarna är likväl öppna ock toaletterna fungerar utmärkt. Skogskapellet i övrigt följer i motsägelsernas mönster - det är upplyst ock dörrar är öppna, men när jag kliver in går larmet… dock uppenbarar sej ingen trots detta under de resterande 45 minuterna som jag befinner mej på Skogskyrkogården.
Jag finner att Nässjö Skogskyrkogård är 1 motsägelsernas plats i många avseenden ock dimensioner, som ger en känsla av att vara lämnad i hast, likt en scen ur Stephen King:s Pestens Tid...
Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar
Några Fakta om Skogskyrkogården Nässjö
År 1945 hade utredningar och projektering kommit så långt att ett markområde i Handskeryd kunde köpas in. Vid Kyrkorådets sammanträde i april kunde stadsarkitekt E Ahlsén redogöra för ett förslag från stadsarkitekten Wilhelm Ahlsén, f ö Nässjös förste stadsarkitekt med arkitektexamen, till planering av den nya kyrkogården. I november antogs förslaget i Kyrkofullmäktige och den 7 september 1947 invigde biskop Yngve Brilioth den då färdigställda delen av Skogskyrkogården.
Skogskyrkogården är flack och oregelbundet femkantig i formen. Växtligheten på kyrkogården består främst av uppvuxna barr- och lövträd, av naturligt och lokalt förekommande sorter. I söder och väster angränsar kyrkogården till ett skogsparti. Omgärdningsmurarna har gräsklädda vallar inåt och mer representativa stenmurar utåt.
I samband med krematoriets tillkomst anlades gravplatser för askor, i form av urngravfält och en minneslund. Dessa har på senare tid kompletterats med en askgravlund. Större delen av kyrkogården är dock fortfarande avsatt för kistgravar. Kvarteren är symmetriskt placerade och marken är huvudsakligen täckt med gräsmatta, med gångar av grus. En öppen damm finns i den nordvästra delen. Kvarteren är inbördes enhetligt utformade och uttrycket domineras av regelbundet placerade, enkelt utformade stenar i långa räta rader med nord-sydlig eller öst-västlig sträckning.
Skogskapellet
från Svenska Kyrkan Nässjö:
År 1945 hade utredningar och projektering kommit så långt att ett markområde i Handskeryd kunde köpas in. Vid Kyrkorådets sammanträde i april kunde stadsarkitekt E Ahlsén redogöra för ett förslag till planering av den nya kyrkogården. I november antogs förslaget i Kyrkofullmäktige och den 7 september 1947 invigde biskop Yngve Brilioth den då färdigställda delen av Skogskyrkogården.
Redan samma år började man skissa på ett kapellkrematorium, men frågan blev vilande. När ärendet åter aktualiserades 1954 diskuterade man om det skulle vara ett gravkapell med eller utan krematorium. Den dåvarande kyrkoherden Carl Lindahl betonade samtidigt att ceremonirummet borde utformas så att det även kunde användas vid gudstjänst.
1956 utlyste Nässjö församling en arkitekttävling. Det vinnande förslaget blev ”Vägskäl” som enligt prisnämndens mening bäst fyllde de krav som hade ställts upp. Bakom förslaget fanns arkitekt SAR professor Sven Ivar Lind, Stockholm, och hans medarbetare Axel Kandell och John Kandell. Förslaget hade kostnadsberäknats till 1 015 000 kronor.
1959 godkände kyrkofullmäktige huvudritningarna. Efter att även Kungliga byggnadsstyrelsen godkänt dem och igångsättningstillstånd erhållits kunde ”första spadtaget” tas den 19 september 1960. I den stilla höstkvällen sjöng ungdomskören. Kyrkoherde Carl Lindahl sade i sin andakt bland annat att ”På den plats där vi går och tar det första spadtaget skall det altare stå, varifrån människorna under en lång tid framåt kommer att erinras om evighetens närhet, om trygghet och ljus och bärande hopp.”
Ungefär två år senare stod kapellkrematoriet klart, och det invigdes på Alla Helgons dag 1962. Det fick namnet Skogskapellet och används idag flitigt vid begravningar, men också till gudstjänster, dop och andra förrättningar. Alldeles utanför kapellets husknut står klocktornet. Inskrifterna i de två klockorna sammanfattar byggnadsverkets uppgift:
I. Kalla till andakt
Från vardagens id
Led oss till stillhet
Från oro och frid
Bär oss i sorgen
En hälsning om frid
II. Lyft med ton som fri mot rymden stiger
Blick som tåras, tro som ängslig tiger
Bön som smärta, hopp och aning rymmer
Till det ljus som döden aldrig skymmer
Källa: Historik angående tillkomsten av kapellkrematoriet (Skogskapellet) å Skogskyrkogården i Nässjö, utgivet av Byggnadskommitténs uppdrag av Olof Kling, kyrkoskrivare, 1962.
Redan samma år började man skissa på ett kapellkrematorium, men frågan blev vilande. När ärendet åter aktualiserades 1954 diskuterade man om det skulle vara ett gravkapell med eller utan krematorium. Den dåvarande kyrkoherden Carl Lindahl betonade samtidigt att ceremonirummet borde utformas så att det även kunde användas vid gudstjänst.
1956 utlyste Nässjö församling en arkitekttävling. Det vinnande förslaget blev ”Vägskäl” som enligt prisnämndens mening bäst fyllde de krav som hade ställts upp. Bakom förslaget fanns arkitekt SAR professor Sven Ivar Lind, Stockholm, och hans medarbetare Axel Kandell och John Kandell. Förslaget hade kostnadsberäknats till 1 015 000 kronor.
1959 godkände kyrkofullmäktige huvudritningarna. Efter att även Kungliga byggnadsstyrelsen godkänt dem och igångsättningstillstånd erhållits kunde ”första spadtaget” tas den 19 september 1960. I den stilla höstkvällen sjöng ungdomskören. Kyrkoherde Carl Lindahl sade i sin andakt bland annat att ”På den plats där vi går och tar det första spadtaget skall det altare stå, varifrån människorna under en lång tid framåt kommer att erinras om evighetens närhet, om trygghet och ljus och bärande hopp.”
Ungefär två år senare stod kapellkrematoriet klart, och det invigdes på Alla Helgons dag 1962. Det fick namnet Skogskapellet och används idag flitigt vid begravningar, men också till gudstjänster, dop och andra förrättningar. Alldeles utanför kapellets husknut står klocktornet. Inskrifterna i de två klockorna sammanfattar byggnadsverkets uppgift:
I. Kalla till andakt
Från vardagens id
Led oss till stillhet
Från oro och frid
Bär oss i sorgen
En hälsning om frid
II. Lyft med ton som fri mot rymden stiger
Blick som tåras, tro som ängslig tiger
Bön som smärta, hopp och aning rymmer
Till det ljus som döden aldrig skymmer
Källa: Historik angående tillkomsten av kapellkrematoriet (Skogskapellet) å Skogskyrkogården i Nässjö, utgivet av Byggnadskommitténs uppdrag av Olof Kling, kyrkoskrivare, 1962.
~
photo af Lennarrrt.xyz
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar