S:t Sigfrids Griftegård ~ Borås
- Ett Fotoalbum
- Google Maps visar vägen till S:t Sigfrids Griftegård
- Borås Kyrkogårdar på
- Karta över Sankt Sigfrids Griftegård (pdf)
- Karta över kvarteret Linnéan från SLU (pdf)
- BegravningsPlatser i Borås från Svenska Kyrkan (pdf)
- S:t Sigfrids Granne av M. Hennius, SLU 2005-2006 (pdf)
~
En del kallar S:t Sigfrids Griftegård i Borås för en Landskapskyrkogård. Andra kallar det Skogskyrkogård. Jag vill nog påstå att båda läger har rätt. Det beror helt enkelt på från vilket håll man anländer till kyrkogården. Kommer man in från nordväst, tar in vid kyrkogårdsexpeditionen, ock kör mot Viskan känns det väldigt mycket Skogskyrkogård. Tar man istället den sydligaste infarten, vid muslimska kvarteret, ock blickar bort mot nyaste området Linnéan tänker jag i första hand Landskapskyrkogård.
Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar
~
~
~
~
~
S:t Sigfrids Griftegård ~ Vilan vid Viskan
En del kallar S:t Sigfrids Griftegård i Borås för en Landskapskyrkogård. Andra kallar det Skogskyrkogård. Jag vill nog påstå att båda läger har rätt. Det beror helt enkelt på från vilket håll man anländer till kyrkogården. Kommer man in från nordväst, tar in vid kyrkogårdsexpeditionen, ock kör mot Viskan känns det väldigt mycket Skogskyrkogård. Tar man istället den sydligaste infarten, vid muslimska kvarteret, ock blickar bort mot nyaste området Linnéan tänker jag i första hand Landskapskyrkogård.
S:t Sigfrids Griftegård är en intressant begravningsplats. Här finns en stor mångfald av intressant formade gravvårdar, likt de rätt unika, av arkitekten framtagna, stående trekantiga minigravstenspelare i modernistisk stil. Men även de levande träden har fått växa sig till unika individer med intressanta grenverk, som stundtals kan föra tankarna till mytiska väsen, om man tar sig tid att studera dessa.
På S:t Sigfrids Griftegård har man inte varit, ock är fortfarande inte, rädd för nya modiga grepp oavsett om det gäller gestaltning av griftegården, kapell, konstinblandning eller gravsättningsalternativ.
S:t Sigfrids Griftegård är en öppen ock välkomnande begravningsplats som är väl värd att besökas oavsett anledning...
Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar
~
Några fakta om S:t Sigfrids Griftegård ~ Borås
S:t Sigfrids griftegård är med sina 30 hektar Borås största begravningsplats. Den ligger i södra delen av Borås och är med sin landskapskaraktär känd som en av de vackraste begravningsplatserna i landet. Här finns tre av begravningskapellen.
Griftegården kom till efter en arkitekttävling 1940. Unikt är att de naturliga förutsättningarna togs tillvara när griftegården planerades. Uppdraget att rita griftegården gick till dåvarande stadsarkitekten Harald Ericson. På S:t Sigfrids griftegård sker flertalet av de gravsättningar som utförs i pastoratet. Detta gäller såväl gravsättning i kistgrav, urngrav som jordning i minneslund.
Vertikal enhet - konstverk framför Uppståndelsens kapell
Redan då Krematoriet byggdes 1944 fanns planer på ett konstverk framför Uppståndelsens kapell men pengarna räckte inte till. 2005, alltså 61 år senare, blev ett konstverk verklighet. Konstnär till marmorobelisken är Gert Marcus känd framför allt för sina skulpturer i vit marmor från Carrara i Italien.
Minneslunden på kvarteret Konvaljen
På S:t Sigfrids griftegård finns en av Sveriges första minneslundar och är den minneslund där de flesta gravsättningar sker. Gravsättning kan ske genom spridning eller nedgrävning av aska. Platsen är vackert belägen i anslutning till krematoriet där en blomsteräng utgör jordningsytan. Invid minnesstenen finns möjligheter att placera en blombukett eller ett ljus.
Askgravlunden (askminneslund) på kvarteret Bergmyntan
Den första askgravlunden på S:t Sigfrids griftegård invigdes på Alla helgons dag 2002. Den skiljer sig från våra övriga minneslundar genom att anhöriga får vara med vid gravsättningen. Endast nedgrävning av aska får ske.
Askgravlunden på kvarteret Bergmyntan är belägen på en av de högsta partierna på griftegården och utgörs av ett naturmarksområde. Minnesplatsen består av tre stenpelare på vilka namn på de gravsatta kan sättas upp. Här finns även plats för smyckning med blombukett och levande ljus.
Askgravlunden på kvarteret Linnéan
En ny askgravlund anlades på S:t Sigfrids griftegård, kvarteret Linnéan, 2012. Officiell öppning hölls på Alla helgons dag 2012. Skulptören Pål Svensson har gjort konstverken "Livets källa" som är placerad på en av smyckningsplatserna där en bäck rinner ner till "Evighetens Ö".
Askgravlunden omfattas av samma regler och möjligheter som tidigare askminneslund, det vill säga:
- det finns plats för make/maka
- smyckning får endast ske med snittblommor och levande ljus på avsedda
smyckningsplatser
- anhöriga får delta vid gravsättning
- plats för namnplattor.
- det finns plats för make/maka
- smyckning får endast ske med snittblommor och levande ljus på avsedda
smyckningsplatser
- anhöriga får delta vid gravsättning
- plats för namnplattor.
Spridning av aska i vatten
Fr o m 2015 kan vi erbjuda spridning av aska i vatten. Detta sker i bäcken på kvarteret Linnéan. Personal utför spridningen och anhöriga får delta.
Muslimskt gravkvarter
På S:t Sigfrids griftegård finns särskilda gravkvarter för muslimskt trostillhöriga och således inte invigt i Svenska kyrkans ordning.
... från Tusenårigt arv - Skara stifts kyrkor ~ av Robin Gullbrandsson:
s 20
Den första skogskyrkogården i stiftet är ovanligt nog en utvidgning av en ordinär lands-
bygdskyrkogård i Vinköl 1937–40. Här ingår för tiden typisk ceremoniplats med katafalk,
avsedd för friluftsbegravningar. De ceremoniplatser som utförts är idag ofta omdanade till
avsedd för friluftsbegravningar. De ceremoniplatser som utförts är idag ofta omdanade till
minneslundar, varför intakta exempel som i Råda och Västra Tunhem har ett högt värde.
Under 1940-talet tillkom de mycket konsekventa landskaps- respektive skogskyrkogårdarna
Sankta Birgitta i Skövde (arkitekt Sven Ivar Lind) och Sankt Sigfrid i Borås (stadsarkitekt
Harald Ericson); båda omfattas av kulturminneslagen. Andra skogskyrkogårdar i stiftet är
utvidgningen av Tibro begravningsplats 1959 (arkitekt Samuel Kaldén), Nolby i Alingsås
från 1960-talet samt skogskyrkogårdarna i Karlsborg och Mariestad från 1970-talet.
... s 101 -
Fem nya krematorier med kapell har byggts under efterkrigstiden i stiftet. Som antytts i
föregående kapitel gjorde modernismen mycket tidigare sitt insteg i denna arkitektur. 1944
färdigställdes Sankt Sigfrids kapellkrematorium som en del av en större skogskyrkogård i
Borås. Den tävling som föregick bygget vanns av stadsarkitekten Harald Ericson som ritat
flera av Borås funktionalistiska byggnader. Bland konkurrenterna fanns bland annat
Byggnadsstyrelsens Knut Nordenskjöld. Påverkan är tydlig från det 1940 invigda
Skogskrematoriet i Stockholm, ett av modernismens portalverk, ritat av Gunnar Asplund
(1885–1940). Detta gäller inte bara byggnaden utan även inordningen i en större helhet,
den som landskap gestaltade kyrkogården, projekterad av Ericson.
Den stora anläggningen i Borås rymmer vid sidan av krematoriet tre kapell och ett
urnutlämningsrum. Det största kapellet, Uppståndelsens kapell, dominerar med sin höga,
slutna kropp med rundade släta murar i vitt och klocktorn. Det flacka taket täcks av
kopparplåt. Genom en lägre krematoriedel i souterräng förbinds huvudkapellet med det
mindre Hoppets kapell. En loggia av stenpelare för direkt tankarna till Skogskrematoriets
”monumenthall”. Uppståndelsens kapell kännetecknas invändigt av renhet, resning och
slutenhet genom de höga, ogenombrutna vitputsade väggarna. Koret flankeras av höga
murpelare klädda med kalksten och reliefer av Bror Hjorth, vilken även gjort det på sin tid
omdebatterade krucifixet. Ljuskällorna är dolda, fönsterslitsar bakom nämnda pelare och
ljusramper längs taket, vilket betyder mycket för rummets uttryck. Som helhet är
kapellkrematoriet ett prov på omsorgsfullt genomarbetad arkitektur och arkitekten har
vinnlagt sig om att engagera framstående konstnärer för utsmyckningen:
Hjorth, Tyra Lundgren och Sven Erixon. Byggnadsverket omfattas av tillståndsplikt enligt
kulturminneslagen genom beslut; de förändringar som företagits har anpassat sig till den
helgjutna karaktären.
kapellkrematoriet ett prov på omsorgsfullt genomarbetad arkitektur och arkitekten har
vinnlagt sig om att engagera framstående konstnärer för utsmyckningen:
Hjorth, Tyra Lundgren och Sven Erixon. Byggnadsverket omfattas av tillståndsplikt enligt
kulturminneslagen genom beslut; de förändringar som företagits har anpassat sig till den
helgjutna karaktären.
... s 174
1944 Centralkyrka Harald Ericson Kapellkrematorium. Fyra kapell.
Föga förändrad exteriör och interiör. Särskilt skydd i KML.
~
... utdrag från (pdf) MODERNA KYRKOBYGGNADER - Kyrkobyggandet i Göteborgs stift 1940-1999 av Elisabeth Andersson ~ Projektrapport 2011 Svenska kyrkan Göteborgs stift:
s 110
Sankt Sigfrids kapellkrematorium, Borås, 1944 Harald Ericson.
Sankt Sigfrids griftegård, Borås, 1941 Harald Ericson, Berndt Schmidt
... från Bebyggelseregistret ~ Riksantikvarieämbetet:
Borås kn, S:T SIGFRIDS GRIFTEGÅRD OCH SANKT SIGFRIDS KAPELLKREMATORIUM KYRKOMILJÖ, BORÅS, Västra Götaland
S:t Sigfrids griftegård med kapellkrematorium ligger skild från bostadsbebyggelsen i sydvästra Borås på en höglänt grusplatå vid Viskan, med utsikt mot staden åt nordost och ett skogsklätt bergsparti i sydost. Ån rinner utmed områdets nordvästra sida och östra sidan avgränsas med Jössagatan, på vars andra sida ett småindustriområde breder ut sig. I öster formas området till en snip, där Jössagatan i en T-korsning möter Gässlösavägen, som fortsätter längs griftegårdens sydöstra sida fram till Jössagården i söder. Där inryms idag Borås kommuns lokalförsörjningskontor bakom blåmålade plåt- eller träplank. Dess omgivningar, sydväst om griftegården, planar ut med vida gräsytor med hästhage och hopphinder. På andra sidan ån finns ridhuset Osdals lada byggt 1951 vid Varbergsvägen. Parallellt med denna trafikled går järnvägen. Längs Gässlösavägens östra sida ligger småindustrier i låga byggnader bakom röda plåt- eller träplank och fasader, samt Blå stjärnans djurklinik vid Stallgatan. I söder är ett bostadshus med trädgård, troligen uppfört under tidigt 1900-tal. Här är alltså en lantlig miljö med småskalig bebyggelse i Borås utkant. Grässluttningar leder upp till griftegårdens mur kring östra snipen och längs Gässlösavägen finns en infart till griftegården samt en parkering utanför muren. Barrträdsbeväxta branter reser sig utmed vägens östra sida.
Jössagatan kantas av lövträd och utanför griftegårdens stenmur finns en parkering och huvudinfarten till området. Norr om infarten finns vid gatan en kioskliknande liten byggnad av rött tegel med pulpettak och skärmtak på stolpar. Åt gatan vetter ett glasat parti och den förefaller ha tjänat som information för besökande till griftegården. Vid denna är en busshållplats anlagd. Längst i norr, utanför griftegården, skjuter en smal landtunga upp mellan Viskan och vägen, och där ligger två växthus med spetsbågsform vid vägen samt ett kontor för Borås kyrkogårdar.
KONTOR
Byggnaden har fyra huslängor kring en gård och är troligen uppförd under 1950-talet Fasaden är av tegel med grov och synlig ballast i ytan i munkförband. Liggande, rektangulära fönster är symmetriskt placerade med eller utan sidoluft i vita snickerier. Sadeltaken är valmade och täckta med trekupigt tegel och husen har gråmålad betongsockel. Huvudentrén vetter åt vägen och har en originaldörr av ramverk av trä och många små glasrutor, samt asymmetriskt trätrycke. På gården står flera arbetsfordon.
... som fortsätter med SANKT SIGFRIDS KAPELLKREMATORUM ~ GÄSSLÖSA 6:1:
Begravningsplats med omväxlande och rik vegetation i kuperad terräng. Delvis särpräglat lokalt gravskick med kistformade gravstenar. Konsekvent genomförd och välbevarad 1940-talsanläggning med konstnärlig utsmyckning av bl. a. Sven Erixson och Tyra Lundgren.
Ur skyddsföreskrifterna 2002
St. Sigfrids griftegård togs i bruk 1940 men det kombinerade krematoriet och kapellet invigdes först 1944. Den stilrena byggnaden ritades av stadsarkitekt Harald Ericson i samarbete med kyrkoföreståndaren Berndt Schmidt. Byggnaden består av ett antal sammanfogade byggnadskroppar och ansluter stilmässigt till funktionalismen. Den karaktäriseras av stora rena väggytor i vit slätputs samt mycket välbearbetade och utsökta detaljer som kopparplåt vid taken och varierande fönsterformer. Även interiört är formgivningen designad intill minsta detalj och allt är välbevarat. Byggnaden har genomgått mindre om- och tillbyggnader år 1954, -62 och -69 samtliga gånger efter ritningar av Harald Ericson.
Uppförd 1944. Ritad av arkitekt Harald Ericson 1941 (?), Stadsarkitekt i Borås 1929-1955.
... ock ⌘ Riksantikvarieämbetet fortsätter:
S:T SIGFRIDS GRIFTEGÅRD OCH SANKT SIGFRIDS KAPELLKREMATORIUM KYRKOMILJÖ, BORÅS
S:t Sigfrids griftegård med kapellkrematorium ligger skild från bostadsbebyggelsen i sydvästra Borås på en höglänt grusplatå vid Viskan, med utsikt mot staden åt nordost och ett skogsklätt bergsparti i sydost. Ån rinner utmed områdets nordvästra sida och östra sidan avgränsas med Jössagatan, på vars andra sida ett småindustriområde breder ut sig. I öster formas området till en snip, där Jössagatan i en T-korsning möter Gässlösavägen, som fortsätter längs griftegårdens sydöstra sida fram till Jössagården i söder. Där inryms idag Borås kommuns lokalförsörjningskontor bakom blåmålade plåt- eller träplank. Dess omgivningar, sydväst om griftegården, planar ut med vida gräsytor med hästhage och hopphinder. På andra sidan ån finns ridhuset Osdals lada byggt 1951 vid Varbergsvägen. Parallellt med denna trafikled går järnvägen. Längs Gässlösavägens östra sida ligger småindustrier i låga byggnader bakom röda plåt- eller träplank och fasader, samt Blå stjärnans djurklinik vid Stallgatan. I söder är ett bostadshus med trädgård, troligen uppfört under tidigt 1900-tal. Här är alltså en lantlig miljö med småskalig bebyggelse i Borås utkant. Grässluttningar leder upp till griftegårdens mur kring östra snipen och längs Gässlösavägen finns en infart till griftegården samt en parkering utanför muren. Barrträdsbeväxta branter reser sig utmed vägens östra sida.
Jössagatan kantas av lövträd och utanför griftegårdens stenmur finns en parkering och huvudinfarten till området. Norr om infarten finns vid gatan en kioskliknande liten byggnad av rött tegel med pulpettak och skärmtak på stolpar. Åt gatan vetter ett glasat parti och den förefaller ha tjänat som information för besökande till griftegården. Vid denna är en busshållplats anlagd. Längst i norr, utanför griftegården, skjuter en smal landtunga upp mellan Viskan och vägen, och där ligger två växthus med spetsbågsform vid vägen samt ett kontor för Borås kyrkogårdar.
KONTOR
Byggnaden har fyra huslängor kring en gård och är troligen uppförd under 1950-talet Fasaden är av tegel med grov och synlig ballast i ytan i munkförband. Liggande, rektangulära fönster är symmetriskt placerade med eller utan sidoluft i vita snickerier. Sadeltaken är valmade och täckta med trekupigt tegel och husen har gråmålad betongsockel. Huvudentrén vetter åt vägen och har en originaldörr av ramverk av trä och många små glasrutor, samt asymmetriskt trätrycke. På gården står flera arbetsfordon.
... ⌘ fortsätter vidare:
SANKT SIGFRIDS KAPELLKREMATORIUM
Krematoriebyggnaden på S:t Sigfrids griftegård sedd från parkeringen i norr. Till höger i bild ses Uppståndelsens och längst till vänster Hoppets kapell.
Minnets kapell är beläget i vinkelbyggnadens källarvåning, skymt av muren. Gårdsytan i vinkeln mellan kapellen på S:t Sigfrids griftegård, sett från norr.
S:t Sigfrids griftegård med Uppståndelsens kapell i krematoriet i bakgrunden. Minneslunden på S:t Sigfrids griftegård i förgrunden och på kullen ses loggian vid krematoriet.
Beskrivning Inventeringsår (2013)
Krematoriebyggnaden är en del i St. Sigfrids griftegård som ligger i stadens utkant mot sydväst. Kyrkogården är en s k. landskapskyrkogård i kuperad terräng efter tidens ideal. I NO finns ett industriområdet med lätt industri. Krematoriet ligger omgiven av stora gräsytor med uppvuxna träd, buskar, mindre planteringar e t c. Ett mycket vackert och lummigt läge som ramar in byggnaden. Inventerad av Fredrik Hjelm, byggnadsantikvarie Borås Stad, i samband med projektet Moderna Monument, 2013.
Historik
St. Sigfrids griftegård togs i bruk 1940 men det kombinerade krematoriet och kapellet invigdes först 1944. Den stilrena byggnaden ritades av stadsarkitekt Harald Ericson i samarbete med kyrkoföreståndaren Berndt Schmidt. Byggnaden består av ett antal sammanfogade byggnadskroppar och ansluter stilmässigt till funktionalismen. Den karaktäriseras av stora rena väggytor i vit slätputs samt mycket välbearbetade och utsökta detaljer som kopparplåt vid taken och varierande fönsterformer. Även interiört är formgivningen designad intill minsta detalj och allt är välbevarat. Byggnaden har genomgått mindre om- och tillbyggnader år 1954, -62 och -69 samtliga gånger efter ritningar av Harald Ericson.
Beskrivning Inventeringsår (2002)
S:t Sigfrids griftegård med kapellkrematorium anlades och uppfördes under 1940-talet. Arkitekt var stadsarkitekten Harald Ericson, upphovsman till flera funktionalistiska byggnader i staden. Vid utarbetandet av begravningsplatsen hade han en medarbetare vid namn Smith. Krematoriet med vidbyggda kapell är placerat i begravningsplatsens östra hörn. Kapellen har olika namn: Hoppets, Uppståndelsens, Minnets och Evighetens kapell. Allt är sammanbyggt till ett komplex i två etager som i det följande kallas krematoriet.
Området har en mjukt formad västsida med en åsrygg som följer ån medan östsidan har rakare linjer utmed gatorna, vilket ger området en spetsig snip i östhörnan. Där är krematoriet uppfört. Ungefär mitt i området ligger en liten sjö, Lomsjön, vilken syns vid uppfarten till krematoriet. Vägar av olika dimensioner slingrar sig över begravningsplatsen, vilken indelas i kvarter givna blomsternamn. Här och var finns små parkeringar. Anläggningen har karaktären av en skogskyrkogård, då naturen framträder tydligare än gravarna. Björk och tall är dominerande trädarter. Området är kraftigt kuperat och de olika kvarteren har varierande karaktär. Tydliga regler finns för gravvårdarnas utformning. De har inga kantstenar och är låga med gräsytor mellan gravarna. Viskan skyms av kullar eller björkridåer och buskage. Området planar ut i söder, där de nyaste gravkvarteren finns i väster. Upplag för grus, sand, jord och annat som används på anläggningen tar vid i sydväst utan andra avskärmningar än barrträd eller kullar. I söder finns ett utbyggnadsområde och längst i sydöst, vid Gässlösavägen, en stor maskinhall av grön plåt med mycket flackt sadeltak. Centralt på griftegården finns en liten toalett- och telefonbyggnad byggd 1987. Den har gråmålad locklistpanel och ett valmat sadeltak med svarta betongpannor, som skjuter långt utanför fasaden på fyrkantiga förzinkade stålstolpar åt vägen. Stenplattor täcker marken runt byggnaden.
Krematoriets infart markeras av fristående murar av stående rektangulära, drygt meterhöga, murade mörkgrå stenblock som täckts med kvadratiska stenskivor. Två murar omger öppningen, vari grindarna av järn kan skjutas in. På sidorna står en vinklad mur med enkla grindar av järn med raka spjälor. Kantiga murar i två skift av stora rektangulära stenblock, troligen röd granit, omringar området. Mellan grindmurarna och kyrkogårdsmurarna finns ett glapp på cirka en halv meter. Norr om huvudgrinden och i sydväst finns smalare öppningar med likadana grindar och lägre kubiska stenstolpar med liksidiga stenkors av en ljusare art. På ena sidan sitter en gånggrind.
Bilvägarna är asfalterade och gångvägarna grusade. Vid uppfarten till krematoriet har sidorna ytor med gatsten för fotgängare. En parkering till krematoriet är anlagd norr om detsamma. Byggnadskomplexet är byggt i vinkel i en sluttning, med en mindre byggnadsvolym på den nedre marknivån och en större i suterräng. Nord-sydlinjen skär diagonalt genom byggnaden. Entréer till två kapell nås från en gård på den lägre nivån och två nås från den övre. En trappa på var sida om suterrängbyggnaden förbinder de båda planen. Stora fria gräsytor böljar i backen med enstaka björkar sydväst om krematoriet. Från krönet av backen sluttar marken åter ned i en skålformad sänka med en liten damm. Bortom detta tar gravkvarter vid. Alldeles sydöst om krematoriet finns en minneslund anlagd. Dess karaktär skiljer sig från den ljusa björkbemängda gräsytorna genom att den omgärdas av idel barrträd av olika slag och hängande bokträd. I öppningen österut tornar också en mörk barrskog upp sig utanför området. Marken sluttar ned mot muren och en hängbjörk tronar i centrum. Uppe vid entrén till lunden finns en stensatt yta fram till och runt en rest natursten med inskription för de här begravda. Längs kanterna och runt stenen sticks blombuketter ned i plasthållare, vilket vid inventeringstillfället lyste gult av påskliljor i alla former som kontrasterade mot den mörka omgivande trädmassan. Söderut, mot dammen, växer idel tallar på kullen och i sluttningen och upp mot krematoriet är marktäckande buskage och idegranar planterade. Själva krematoriets skorsten sticker upp bakom växtligheten i öster.
Från krematorieparkeringen leder en muromgärdad gång med gatstensstora betongstenar in till en cirkulär liten gård som förefaller nyare än anläggningen i övrigt. I mitten finns en gräsyta med en skyltpelare av svart smide till de olika kapellen och några kraftigt beskurna träd, sannolikt klotlönn. Murarnas höjd ökar ju längre in i platsen de står. De är av naturstensskivor som murats med tjocka fogar. Ytorna är skrovliga. Rhododendronbuskage finns i öster och söder. Platsbildningen har en ren utformning med tydligt avläsbara element likt miljön i övrigt och är således väl anpassad. Hoppets kapell ligger i en envåningsbyggnad i öster bakom den högsta muren längst in, vilken ser äldst ut på grund av sin patina och mossbelupenhet. Bakom kapellet tornar granar av olika art upp sig till en mörk fond för den ljusa byggnaden. Längs en låg byggnadsdel åt sydväst skjuter ett skärmtak på stenpelare ut som en arkad, med en stensatt markyta där kransar läggs. För att nå entrén till Minnets kapell inne i vinkeln i suterrängdelen följer man den gång som bildas mellan arkaden och murens baksida. Marken är även här belagd med små betonggatstenar. Här mjukas de raka linjerna upp av en ormhassel vid entrén. För att komma upp till Evighetens och Uppståndelsens kapell följer man härifrån en stentrappa upp i en schaktliknande passage längs sydöstra fasaden till en loggia. Längs nordvästra fasaden förbinder också en öppen stentrappa etagerna, flankerad av ett barrbuskage.
Från sydöstra fasaden sträcker sig en låg krematoriebyggnad österut med takfönster och en skorsten i öster. Den är endast synlig från en altan belägen över den, med dörr från loggian. En väg löper in längs dess sydvästra fasad, som ser ut som en hög stenmur och barrträd växer inpå den på övriga sidor. Altanen har smidesräcken över infarten åt detta håll och stenmurar i övrigt. Den är öppen mot och i plan med marken utanför loggian.
Historik
Begravningsplats med omväxlande och rik vegetation i kuperad terräng. Delvis särpräglat lokalt gravskick med kistformade gravstenar. Konsekvent genomförd och välbevarad 1940-talsanläggning med konstnärlig utsmyckning av bl. a. Sven Erixson och Tyra Lundgren.
Ur skyddsföreskrifterna 2002
Uppförd 1944. Ritad av arkitekt Harald Ericson, Stadsarkitekt i Borås 1929-1955. 1941-01-01 - 1944-12-31 av Harald Ericson.
Lagskydd Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML (1996-06-14)
Anläggningsnamn: Borås kn, GÄSSLÖSA 6:1 SANKT SIGFRIDS KAPELLKREMATORIUM
Krematoriebyggnaden på S:t Sigfrids griftegård sedd från parkeringen i norr. Till höger i bild ses Uppståndelsens och längst till vänster Hoppets kapell.
Minnets kapell är beläget i vinkelbyggnadens källarvåning, skymt av muren. Gårdsytan i vinkeln mellan kapellen på S:t Sigfrids griftegård, sett från norr.
S:t Sigfrids griftegård med Uppståndelsens kapell i krematoriet i bakgrunden. Minneslunden på S:t Sigfrids griftegård i förgrunden och på kullen ses loggian vid krematoriet.
Beskrivning Inventeringsår (2013)
Krematoriebyggnaden är en del i St. Sigfrids griftegård som ligger i stadens utkant mot sydväst. Kyrkogården är en s k. landskapskyrkogård i kuperad terräng efter tidens ideal. I NO finns ett industriområdet med lätt industri. Krematoriet ligger omgiven av stora gräsytor med uppvuxna träd, buskar, mindre planteringar e t c. Ett mycket vackert och lummigt läge som ramar in byggnaden. Inventerad av Fredrik Hjelm, byggnadsantikvarie Borås Stad, i samband med projektet Moderna Monument, 2013.
Historik
St. Sigfrids griftegård togs i bruk 1940 men det kombinerade krematoriet och kapellet invigdes först 1944. Den stilrena byggnaden ritades av stadsarkitekt Harald Ericson i samarbete med kyrkoföreståndaren Berndt Schmidt. Byggnaden består av ett antal sammanfogade byggnadskroppar och ansluter stilmässigt till funktionalismen. Den karaktäriseras av stora rena väggytor i vit slätputs samt mycket välbearbetade och utsökta detaljer som kopparplåt vid taken och varierande fönsterformer. Även interiört är formgivningen designad intill minsta detalj och allt är välbevarat. Byggnaden har genomgått mindre om- och tillbyggnader år 1954, -62 och -69 samtliga gånger efter ritningar av Harald Ericson.
Beskrivning Inventeringsår (2002)
S:t Sigfrids griftegård med kapellkrematorium anlades och uppfördes under 1940-talet. Arkitekt var stadsarkitekten Harald Ericson, upphovsman till flera funktionalistiska byggnader i staden. Vid utarbetandet av begravningsplatsen hade han en medarbetare vid namn Smith. Krematoriet med vidbyggda kapell är placerat i begravningsplatsens östra hörn. Kapellen har olika namn: Hoppets, Uppståndelsens, Minnets och Evighetens kapell. Allt är sammanbyggt till ett komplex i två etager som i det följande kallas krematoriet.
Området har en mjukt formad västsida med en åsrygg som följer ån medan östsidan har rakare linjer utmed gatorna, vilket ger området en spetsig snip i östhörnan. Där är krematoriet uppfört. Ungefär mitt i området ligger en liten sjö, Lomsjön, vilken syns vid uppfarten till krematoriet. Vägar av olika dimensioner slingrar sig över begravningsplatsen, vilken indelas i kvarter givna blomsternamn. Här och var finns små parkeringar. Anläggningen har karaktären av en skogskyrkogård, då naturen framträder tydligare än gravarna. Björk och tall är dominerande trädarter. Området är kraftigt kuperat och de olika kvarteren har varierande karaktär. Tydliga regler finns för gravvårdarnas utformning. De har inga kantstenar och är låga med gräsytor mellan gravarna. Viskan skyms av kullar eller björkridåer och buskage. Området planar ut i söder, där de nyaste gravkvarteren finns i väster. Upplag för grus, sand, jord och annat som används på anläggningen tar vid i sydväst utan andra avskärmningar än barrträd eller kullar. I söder finns ett utbyggnadsområde och längst i sydöst, vid Gässlösavägen, en stor maskinhall av grön plåt med mycket flackt sadeltak. Centralt på griftegården finns en liten toalett- och telefonbyggnad byggd 1987. Den har gråmålad locklistpanel och ett valmat sadeltak med svarta betongpannor, som skjuter långt utanför fasaden på fyrkantiga förzinkade stålstolpar åt vägen. Stenplattor täcker marken runt byggnaden.
Krematoriets infart markeras av fristående murar av stående rektangulära, drygt meterhöga, murade mörkgrå stenblock som täckts med kvadratiska stenskivor. Två murar omger öppningen, vari grindarna av järn kan skjutas in. På sidorna står en vinklad mur med enkla grindar av järn med raka spjälor. Kantiga murar i två skift av stora rektangulära stenblock, troligen röd granit, omringar området. Mellan grindmurarna och kyrkogårdsmurarna finns ett glapp på cirka en halv meter. Norr om huvudgrinden och i sydväst finns smalare öppningar med likadana grindar och lägre kubiska stenstolpar med liksidiga stenkors av en ljusare art. På ena sidan sitter en gånggrind.
Bilvägarna är asfalterade och gångvägarna grusade. Vid uppfarten till krematoriet har sidorna ytor med gatsten för fotgängare. En parkering till krematoriet är anlagd norr om detsamma. Byggnadskomplexet är byggt i vinkel i en sluttning, med en mindre byggnadsvolym på den nedre marknivån och en större i suterräng. Nord-sydlinjen skär diagonalt genom byggnaden. Entréer till två kapell nås från en gård på den lägre nivån och två nås från den övre. En trappa på var sida om suterrängbyggnaden förbinder de båda planen. Stora fria gräsytor böljar i backen med enstaka björkar sydväst om krematoriet. Från krönet av backen sluttar marken åter ned i en skålformad sänka med en liten damm. Bortom detta tar gravkvarter vid. Alldeles sydöst om krematoriet finns en minneslund anlagd. Dess karaktär skiljer sig från den ljusa björkbemängda gräsytorna genom att den omgärdas av idel barrträd av olika slag och hängande bokträd. I öppningen österut tornar också en mörk barrskog upp sig utanför området. Marken sluttar ned mot muren och en hängbjörk tronar i centrum. Uppe vid entrén till lunden finns en stensatt yta fram till och runt en rest natursten med inskription för de här begravda. Längs kanterna och runt stenen sticks blombuketter ned i plasthållare, vilket vid inventeringstillfället lyste gult av påskliljor i alla former som kontrasterade mot den mörka omgivande trädmassan. Söderut, mot dammen, växer idel tallar på kullen och i sluttningen och upp mot krematoriet är marktäckande buskage och idegranar planterade. Själva krematoriets skorsten sticker upp bakom växtligheten i öster.
Från krematorieparkeringen leder en muromgärdad gång med gatstensstora betongstenar in till en cirkulär liten gård som förefaller nyare än anläggningen i övrigt. I mitten finns en gräsyta med en skyltpelare av svart smide till de olika kapellen och några kraftigt beskurna träd, sannolikt klotlönn. Murarnas höjd ökar ju längre in i platsen de står. De är av naturstensskivor som murats med tjocka fogar. Ytorna är skrovliga. Rhododendronbuskage finns i öster och söder. Platsbildningen har en ren utformning med tydligt avläsbara element likt miljön i övrigt och är således väl anpassad. Hoppets kapell ligger i en envåningsbyggnad i öster bakom den högsta muren längst in, vilken ser äldst ut på grund av sin patina och mossbelupenhet. Bakom kapellet tornar granar av olika art upp sig till en mörk fond för den ljusa byggnaden. Längs en låg byggnadsdel åt sydväst skjuter ett skärmtak på stenpelare ut som en arkad, med en stensatt markyta där kransar läggs. För att nå entrén till Minnets kapell inne i vinkeln i suterrängdelen följer man den gång som bildas mellan arkaden och murens baksida. Marken är även här belagd med små betonggatstenar. Här mjukas de raka linjerna upp av en ormhassel vid entrén. För att komma upp till Evighetens och Uppståndelsens kapell följer man härifrån en stentrappa upp i en schaktliknande passage längs sydöstra fasaden till en loggia. Längs nordvästra fasaden förbinder också en öppen stentrappa etagerna, flankerad av ett barrbuskage.
Från sydöstra fasaden sträcker sig en låg krematoriebyggnad österut med takfönster och en skorsten i öster. Den är endast synlig från en altan belägen över den, med dörr från loggian. En väg löper in längs dess sydvästra fasad, som ser ut som en hög stenmur och barrträd växer inpå den på övriga sidor. Altanen har smidesräcken över infarten åt detta håll och stenmurar i övrigt. Den är öppen mot och i plan med marken utanför loggian.
Historik
Begravningsplats med omväxlande och rik vegetation i kuperad terräng. Delvis särpräglat lokalt gravskick med kistformade gravstenar. Konsekvent genomförd och välbevarad 1940-talsanläggning med konstnärlig utsmyckning av bl. a. Sven Erixson och Tyra Lundgren.
Ur skyddsföreskrifterna 2002
Uppförd 1944. Ritad av arkitekt Harald Ericson, Stadsarkitekt i Borås 1929-1955. 1941-01-01 - 1944-12-31 av Harald Ericson.
Lagskydd Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML (1996-06-14)
Anläggningsnamn: Borås kn, GÄSSLÖSA 6:1 SANKT SIGFRIDS KAPELLKREMATORIUM
Designtävling 2020
GE FORM ÅT ASKGRAVLUNDEN LINNÉAN I BORÅS
Årets studentdesigntävling är för första gången en platsbunden tävling. Platsen är askgravlunden Linnéan på S:t Sigfrids griftegård i Borås. 2012 anlades askgravlunden Linnéan på S:t Sigfrids griftegård i Borås. Skulptören Pål Svensson har gjort konstverket Livets Källa som är placerad på en av smyckningsplatserna där en bäck rinner ner till Evighetens Ö.
Ytan som är aktuell för tävlingen ligger precis nedanför de nya murarna och vetter mot dammen med Evighetens Ö. Denna yta kommer i framtiden att användas som en utökning av Linnéan.
Studenttävlingen söker idéer som inspireras av kyrkogårdens/begravningsplatsens ytor och som kan få ett innovativt liv.
🔗 Tankesmedjan Movium vid SLU, Sveriges Kyrkogårds och Krematorieförbund (SKKF) och Sveriges Stenindustriförbundet, bjuder i samarbete med SLU in studerande vid SLU:s program för landskapsarkitektur, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör till designtävling 2020.
Utlyst: 12 december 2019
Sista anmälningsdatum: 2 april 2020
~
Detta kan man även läsa om i Tidskriften Landskap 🔗
Skulptör Pål Svensson
Pål Svensson, född 5 juli 1950 i Falkenberg, är son till jägmästaren Tore Svensson och Gunn Svensson och växte upp i Göteborg. Han utbildade sig i samhällsplanering 1970-75 på Göteborgs universitet och parallellt under tre år i skulptur på Konstindustriskolans aftonskola. Efter arbete som bland annat kommunsekreterare i Vårgårda kommun studerade han skulptur på Hovedskous Målarskola i Göteborg 1978-79 och på Konsthögskolan Valand 1979-84.
År 1985 hade Pål Svensson sin första separatutställning på Galleri Rotor i Göteborg. Han har utfört en rad offentliga skulpturer i sten och i metall.
~
Arkitekt Harald Ericson
 |
| bild från WikiPedia.org |
☞ Wikipedia:
Karl Harald Ossian Ericson, född 3 januari 1890 i Alanäs församling, Jämtlands län, död 13 januari 1972, var en svensk arkitekt.
Ericson utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1915, var anställd hos arkitekt Erik Hahr i Stockholm och Västerås samma år, hos professor Sigurd Curman 1916, hos Arvid Bjerke och Ragnar Ossian Swensson i Göteborg 1916–1922, på Göteborgsutställningens arkitektkontor 1919–1922 och bedrev egen verksamhet 1922–1929.
Han var stadsarkitekt i Borås stad 1929–1955, som den förste heltidsanställde på denna post i staden.
Efter att nämnda befattning övertagits av Roland Gandvik bedrev Ericson egen arkitektverksamhet.
☞ KulturNav
☞ GamlaGöteborg.se
Karl Harald Ossian Ericson, född 3 januari 1890 i Alanäs församling, Jämtlands län, död 13 januari 1972, var en svensk arkitekt.
Ericson utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1915, var anställd hos arkitekt Erik Hahr i Stockholm och Västerås samma år, hos professor Sigurd Curman 1916, hos Arvid Bjerke och Ragnar Ossian Swensson i Göteborg 1916–1922, på Göteborgsutställningens arkitektkontor 1919–1922 och bedrev egen verksamhet 1922–1929.
Han var stadsarkitekt i Borås stad 1929–1955, som den förste heltidsanställde på denna post i staden.
Efter att nämnda befattning övertagits av Roland Gandvik bedrev Ericson egen arkitektverksamhet.
☞ KulturNav
☞ GamlaGöteborg.se
~
Några citat om Skogskyrkogården ur Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136 / Maria Westerdahl
✞ - Sankt Sigfrids Griftegård
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar